Jag läste en artikel skriven av Dennis Wikberg, Ur Piteå-Tidningen.

”Fula människor”:

”Man ska inte prata med fula människor, då kan de få för sig att det är okej att se ut så. Det finns för många av dem och de finns överallt, precis som psykopater. Nationens medelsnygghet är för närvarande så oroväckande låg att jag noga måste överväga ifall det verkligen är nödvändigt att lämna hemmet för att blanda mig med det genetiska avfallet på andra sidan dörren. Fula människor gör även anspråk på att revidera verkligheten. ”Det är insidan som räknas” är en uttjatad paroll som fula människor har kört med i alla tider.
Fula människor bör man inte umgås med (och vid närmare eftertanke inte med överdrivet snygga heller på grund av risken för att man själv ska hamna i skuggan).”

Jag har inte sett någon bild på Dennis Wikberg så jag vet inte hur ”snygg” han själv är.

När jag läste till beteendevetare så var den studentlitteratur skriven av Johan Asplund, professor i socialpsykologi en av mina favoriter.

I boken ”Om Hälsningsceremonier, mikromakt och asocial pratsamhet” beskriver han bland annat hur man i en folkstam hälsar genom att spotta varandra i ansiktet. Han beskriver också en folkstam där man hälsar genom att urinera på varandra.

De här folkstammarna finns på varmare breddgrader och visst längtar man efter värmen nu men jag föredrar handslag, hej och vinkningar!

Read more: http://enklafirman.feber.se/#ixzz18jshtYeR