Dagsarkiv: 16 mars, 2012


Mamma, du finns i tulpanerna! 6 kommentarer

Ibland blir man påmind utan att man är beredd och det hände mig för en stund sedan. Det är fredagskväll och jag sitter nu här och gråter. En vän på Facebook skrev att hennes mamma dog i dag och det väckte min sorg efter min Mamma. Jag är tacksam för det och låter tårarna komma. Det känns helt okej men jag önskar att du fortfarande fanns kvar här, Mamma.

Du dog för tidigt, helt frisk och det var en sådan chock när vi hittade dig. Att du satt där mot staketet och hade nycklarna i din hand, men du kunde inte ta dig till dörren. Vi vet fortfarande inte vad som hände  dig, Mamma. Hade du ont? Var det hjärtat? Eller frös du ihjäl?

Vi hade våra duster oftare än vi hade en bra relation men dom sista 10 åren så fann vi varandra igen och jag är så tacksam för det, men Mamma, jag ville så gärna ha 15 år till. Det är så mycket vi inte hann med, så många frågor som jag aldrig hann ställa. Du får aldrig se ditt yngsta barnbarn växa upp och du kommer aldrig få träffa mina barnbarn.

Nu är det bara min bror och jag kvar och som storasyster så är det jag som är familjens äldste. Jag känner mig så ensam. Det har gått lite mer än 3 år nu och sorgen finns ännu här. Hur många tårar finns det, Mamma? Hur länge kommer saknaden att vara så här stor?

Mamma, du finns i våra tankar!

Kommer du ihåg tulpanerna, Mamma? För ungefär 35 år sedan så hittade jag en tulpanlök i ett dike, den var alldeles torr och utan liv. Jag planterade den i en rabatt i vår trädgård och varje vår så blommade den. För varje år så blev det fler tulpaner och varje vår så brukade Mamma och jag titta på prakten. Mamma, jag tog med mig lökarna när vi sålde huset och jag har satt dom i rabatten bredvid vår trappa. Dom blommar varje vår och du finns där med mig i tulpanerna, Mamma. Den rabatten är till dig med våra tulpaner. Jag kommer föra tulpanerna vidare till dina dotterdöttrar, tulpanerna kommer föra minnet efter dig vidare.

Du brukade säga att du satt i dina Penséer när du var tankspridd. Nu sitter du i mina tulpaner, Mamma.

Jag saknar dig så mycket Mamma och jag önskar verkligen att du var här hos mig. Du lämnade oss för tidigt och det gör fortfarande så ont. Och jag kan inte sluta undra om du hade levt idag om jag hade skjutsat hem dig den kvällen. Du gick utan att säga hej då, så jag fick ingen chans att skjutsa dig, men hade du levt idag då? Hade du varit kvar hos oss? Jag har fortfarande många tårar kvar och minnet efter dig lever. Jag brukar sjunga den där vaggsången som du alltid sjöng för dina barnbarn och lilltjejen brukar gråta och säga att hon saknar dig när hon hör sången. Hon fyllde 8 år igår och hon saknar sin mormor.

Det är så många gånger som jag varit på väg att ringa till dig för att berätta något kul, men så hinner verkligheten ifatt mig. Du finns inte längre där för att glädjas med mig, för att stötta mig eller säga att du är stolt över mig.

Men Mamma, snart är tulpanerna här!

Mamma, du finns i mina tulpaner!


När tiden inte räcker till! 2 kommentarer

Den vanligaste lögnen som uttalas är: ”Jag har inte tid!” En ganska oskyldig lögn som vi alla känner igen och vet vad den betyder. Men sanningen är att alla människor har exakt lika mycket tid, skillnaden ligger i hur vi väljer att prioritera vår tid.

För att ha ork och energi till att göra de saker som vi har mindre lust till så är det viktigt att ta sig tid till att ta hand om sig själv och göra saker som man får energi av. För att inspirera till att ta sig tid så har jag skapat Tidsrörelsen som du kan läsa mer om längre ner i inlägget. Men först vill jag flagga för ett väldigt innerligt och gripande inlägg skrivet av Elisabeth Jönsson som driver den inspirerande bloggen Punctum Saliens.

Bilden lånad från Punctum Saliens

Inlägget som Elisabeth har skrivit om vikten av att ta sig tid heter: ”Ingen har mer än tiden” och nedan ser du ett utdrag av det hon skrivit:

Det har nu gått lite mer än tretton år sedan pappa gick bort. Tiden har gått fort. Jag tror att jag har lärt mig att vara rädd om tiden. Det innebär att fundera över vad jag vill prioritera i mitt liv, vad mår jag bra av. För mår jag bra, mår också mina närmaste bättre. Att stå upp för sig själv och sina behov är inte lätt alla gånger. Det finns ofta mer eller mindre outtalade förväntningar och åsikter från omgivningen om hur man ska leva sitt liv. Men jag vet så i djupet av mitt hjärta att även mitt liv har ett värde, precis lika värdefullt som någon annans. Därför, just därför får jag lov att ge mitt liv tid.

Tidsrörelsen – en Bloggutmaning!

För att uppmuntra och inspirera till att ta vara på sin tid så har jag startat Tidsrörelsen som dels är en inspirationssida på Facebook och en bloggutmaning.

På Facebook-sidan kan du gå in och läsa om hur andra tar sig tid och vad dom gör för att finna vila och återhämtning. Där kan även du som är med i bloggutmaningen gå in och dela med dig av dina inlägg som handlar om Tidsrörelsen.

Bloggutmaningen går till så att du skriver ett inlägg på din blogg där du länkar till Tidsrörelsen på Facebook och till det här inlägget. Skriv gärna i inlägget vad du kallar din tid och fråga dina läsare vad dom kallar sin tid. Vi har sett olika namn som : ”Ingerkväll”, ”Frihetstid”, ”Rockstjärnetid”, ”Lyckotid” mfl. Sedan går du in på Tidsrörelsen på Facebook och delar länken till ditt inlägg. Och när jag sedan ser din länk så kommer jag lägga en länk till din blogg i marginalen till höger här på bloggen där alla som deltar i Tidrörelsen finns länkade. Detta gör jag för att sprida budskapet om hur viktigt det är att ta sin egen tid.