”För att låta en ny princip avlösa en gammal
måste vi genomsyras av kaos och uthärda förvrring.
Antingen vi vill det eller inte.
Känna marken gunga under fötterna
och minnas att ingenting vara för evigt.”
Odd Engström, 1991

I västerländska samhällen finns ibland en stark negativ inställning till kaos som fenomen. Kriser är sådant som drabbar oss och som vi inte slipper undan, men kaos är något vi värjer oss emot och försöker undkomma.

Definition av kaos:

”I Svenska Akademiens ordlista benämns kaos som ”oreda”, ”förvirring”, ”oordning” eller ”det som stör ordningen”. Ibland definieras kaos som ”anarki”. Det grekiska ordet khaos syftar på ”gapande tomhet”, dvs världens urtillstånd innan universum bildades. Ur det formlösa tomrummet skapades livet. Kaos är i den meningen bärare av möjligheter till nytt liv och kreativitet.”

Ovisshet och snabba förändringar är således en del av vår verklighet. Kaos och ordning är två sidor av samma mynt också i arbetslivet inte minst i förändringstider. Då är det viktigt att minnas att det är i situationer av kris och kaos som möjligheten till kreativitet och utveckling ligger.
Det är en av ledarens viktigaste uppgifter att under förändringen försöka finna de mönster som ligger bakom och påverkar till synes slumpmässiga förlopp. Att skapa förståelse för detta minskar risken för passivitet och handlingsförlamning (”kaosfångenskap”) i organisationen.

Kaos kan innebära ett kreativt tillstånd, t.ex. när verksamheten medvetet skakas om i syfte att skapa något bättre.
En risk med kaos är dock att det kan leda till handlingsförlamning och att skickliga och erfarna medarbetare tröttnar, hoppar av och går vidare till en annan anställning, vilket leder till kompetensbrist i organisationen.