Det var en gång en liten flicka som hette Alice, Alice i underlandet. Alice gick på en stig genom skogen, och plötsligt delade sig stigen och blev till två stigar. När hon stod där obeslutsam så upptäckte hon Cheshirekatten i ett träd och bad honom om råd:

”-Kan du vara så snäll och tala om för mig vilken stig jag ska välja?”
”-Det beror på vart du ska”, svarade katten.
”Det spelar inte så stor roll”, svarade Alice.
”-Då spelar det inte så stor roll vilken stig du tar” fick hon till svar.

Här är några frågor du kan fundera över:

* Hur ser det ut i ditt liv?
* Vet du vart du är på väg?
* Vad har du för mål i livet?
* Har du märkt ut stigen på ditt livs karta?

De flesta vet vikten av att sätta mål för att nå dit man vill, ändå visar statistik att endast 3-5 % verkligen skriver ner sina mål och arbetar mot dom.

Napoleon Hill sade: ”Har du inget mål, så är du lika vilse som ett skepp utan kompass.”

Hur har du det med din kompass?

Om nu så många vet hur viktigt det är att sätta mål varför är det då så många som är olyckliga, framgångslösa, fattiga, hemlösa, hungriga och uttråkade? Varför sätter du dig inte ner och skriver ner dina mål, ritar upp kartan och ställer in din kompass?
Ja, det är som med så mycket annat i livet,du vet vad du borde göra men gör det inte. Det finns några ”hinder” som är vanliga:

* Människan vill inte ta 100% ansvar för sitt liv. Det är bekvämt att befinna sig i sin trygghetszon. Det är mycket enklare att se sig som ett offer för allt som händer.

* Människan förstår inte vikten av att sätta mål. Att sätta mål är något som idrottsmän, företagare, höga chefer och politiker gör. Jag är ju bara en vanlig människa; varför ska jag sätta mål?

* Människan vet inte hur man sätter mål. Det är nog sant. Tyvärr så är det ingenting som vi får lära oss från barnsben. Vill du lära dig hur så finns det massor med information att hämta, bl a på Internet. Jag har även skrivit om hur du gör i inlägget ”Ett sätt att ta rodret över ditt liv” Du kan även klicka HÄR för att se de inlägg jag gjort om målsättning.

* Rädsla för att inte få bekräftelse. När man pratar om mål så handlar det ofta om något som är lite mer än det normala och då infinner sig rädslan för hur andra ska reagera om vi berättar om våra mål. Vad kommer kollegan säga när jag berättar att mitt mål är att skaffa en miljon för att köpa ett semesterhus i tropikerna? Kommer folk att skratta? Kommer dom säga att jag aldrig kommer lyckas? Vem tror jag att jag är?

* Rädsla för misslyckande. En klassisk rädsla. Misslyckande är en normal del av livet. Edison misslyckades över 10 000 gånger innan han lyckades skapa glödlampan. Hade varit mörkt om han gett upp efter 3 försök. Ett misslyckande talar om för dig att du borde prova på ett annat sätt. Det är det enda. Att misslyckas är en förutsättning för att lyckas, en förutsättning för att hitta den perfekta formulan.

Att skriva ner sina mål och arbeta fokuserat mot dom ökar dina chanser att nå målen med 12 gånger. Det kan det väl vara värt? Plus att det infinner sig en fantastisk lyckokänsla när man sätter sig ner och skriver sina mål.

Så vad hindrar dig från att sätta mål? Har du inte tid? Har du inte tid att bli lycklig?