Har du missat tidigare luckor så klicka HÄR!
Astrid funderade en stund innan hon långsamt svarade, ja, jag kan väl försöka. Kanske jag hjälper er om jag bara visste hur, svarade Astrid tveksamt. Du har sagt så många konstiga saker och jag vet inte om jag förstått hur du menar så jag är faktiskt osäker på om jag klarar det här. Hon tittade på Ferios som för att försäkra sig om att han förstod hur svårt det här var för henne. Men tanken på glädje lockade henne, mer än hon hade kunnat föreställa sig.
Vi kommer göra allt vi kan för att hjälpa dig och jag kommer vara med dig hela tiden ända till vi har lyckats, svarade Ferios. Astrid tittade skeptiskt på Ferios och så började hon skratta högt innan hon svarade: – Men Ferios, du menar väl inte att du ska vara med mig på jobbet och i affären? Vad ska folk tro om jag springer runt med en liten tomte i släptåg?
Dom kommer inte se mig, svarade Ferios och såg förnärmad ut. Bäst vi gör oss klara nu så att vi kan åka hem till dig, jag antar att det är dags att åka till jobbet.
Orios!!! Morios!!!! ropade Ferios högt, det är dags nu. Astrid tittade mot den stora dörren och såg två små tomtar komma trippandes med en stor kista mellan sig och när de kom närmare så såg hon att kistan var likadan som den lilla kistan hon fått av Dorsia. Ferios tittade på Astrid och nickade och så sade han att det är samma kista. När Orios och Morios kom fram till sängen och ställde kistan på golvet framför sängen bugade de sig och så trippade dom iväg igen. Ferios ställde sig vid kistan och bad Astrid ställa sig bredvid honom så hon gjorde som hon blivit tillsagd.
Ferios öppnade långsamt kistlocket och röken började virvla upp ur kistan. Den var väldigt mörk och tjock och plötsligt så kände Astrid den numera välbekanta känslan av varm luft mot sitt öra och hon hörde en röst som viskade……
Du kanske också gillar: