Konflikter stöter vi på överallt. I arbetsgruppen, familjen, släkten, vänner. Ordet konflikt betyder ”krock” och ”sammanstötning” – en krock mellan åsikter, förväntningar, krav, värderingar, mål, behov, vilja, vanor, synsätt, personlighet, känslouttryck, roller osv. som tar sig uttryck i samspelet. Listan kan göras längre, eftersom praktiskt taget allt kan vara upphov till en konflikt i en viss situation, samtidigt som det som orsakar konflikten i en annan situation kan passera obemärkt, vilket betyder att detta något blir laddat i känslomässig bemärkelse.
Det är viktigt att skilja på om konfliktens upphov ligger utanför gruppen, i gruppen eller hos en viss individ (i det senare fallet får man se upp med syndabockstänkande).
Kommunikationssvårigheter, gamla konflikter, konkurrensinriktat klimat, oklara mål, motstridiga uppgifter och missförstånd är tänkbara anledningar till en aktuell konflikt. Men oavsett var konflikten har sitt ursprung och sin kärna kommer den att upplevas av individerna – det är utifrån den bilden av konfliktsituationen personerna agerar.
Det finns olika typer av konflikter:
* Sakliga konflikter: oenighet om fakta.
* Åsiktskonflikter: så kallade kontroverser.
* Intressekonflikter: då en part inte kan vinna utan att den andra förlorar.
* Värderingskonflikter: oförenliga värden som mer eller mindre plötsligt blir laddade.
* Relationskonflikter: hur parterna upplever ömsesidiga skyldigheter och rättigheter.
* Psykiska konflikter: inre, känslomässiga konflikter.
* Sociala konflikter: som grundar sig på sociokulturella eller politiska förhållanden.
Motsättningar är oundvikliga i grupper och är egentligen en naturlig del av gruppens liv. Positiva effekter av konflikter är minskad konformitet, förändring av rigida mönster, öppnare klimat, förbättrade normer, klarare mål, nya idéer och en stimulering av gruppens kreativitet.
