I mitt förra inlägg: Flickan och Samurajsvärdet! skrev jag en berättelse om något jag upplevt för att illustrera att verkligheten ibland överträffar dikten. Jag lovade också att återkomma med ännu en berättelse. Den här gången handlar det om en man som stod bredvid mig och råkade ut för en liten ”olycka”.

Bild från Google

Mannen som pissade på centralstationen i Sthlm!  

Jag jobbade som arbetsledare för ca 35 tekniker och så skulle vi äta julbord på någon ö i Stockholm och jag åkte tåg till Stockholm. På centralen skulle jag möta mina kollegor som kom med ett senare tåg så jag stod där och väntade på dom.

Ett par meter ifrån mig stod en man som gav ett ordentligt och propert första intryck. Han såg anständig ut och föreföll både nykter och odrogad. Han började prata med mig men jag har för vana att inte prata med främmande män hur som helst så jag låtsades att jag inte hörde. Men han gav sig inte och plötsligt så började han skaka lite på ena benet vilket väckte min uppmärksamhet. Och då sade han att det kändes varmt på benet, jag log lite och rörde på huvudet som svar. Han stod där och sken som en sol och fortsatte prata om den här värmen längs med benet. Till sist så utbrister han: -Men här står ju jag och kissar. Han log väldigt stort och jag såg hur pölen bredde ut sig vid hans fötter. Jag skyndade snabbt därifrån, lite smått förskräckt.
Tack och lov så kom mina tekniker då.

Ibland överträffar verkligheten sagan, ibland så mycket att man inte blir trodd när man efteråt berättar vad man varit med om. Eller hur?
Jag är en sådan person som av någon anledning har en förmåga att hamna i lite annorlunda situationer. Ni kommer kanske ihåg den nakna Greken, som jag skrev om i en kommentar. Jag är en sådan person som blir bjuden på hemkört av alkisarna samtidigt som jag får lyssna på deras livshistoria.

Jag tänkte här berätta en historia som många tvivlade på när jag berättade den:

Flickan och samurajsvärdet:

Jag var i Stockholm och hälsade på min bror och hans fästmö under den tiden när dom byggde sin lägenhet. Vi stod på trottoaren utanför deras port, de stod och diskuterade olika byggdetaljer så jag ägnade mig åt att se mig omkring. Då fångades min blick av en ung tjej som kom och gick på andra sidan gatan så jag stod där och betraktade henne när hon plötsligt stannar. Hon tittar på trottoaren, sedan höjer hon blicken och ser sig omkring, därefter höjer hon blicken och tittar upp längs husfasaderna som om hon letar efter något. Sedan tittar hon ner på trottoaren igen, böjer sig ner och lyfter med båda händerna upp ett långt samurajsvärd. Detta fångar självklart min uppmärksamhet och jag väntar spänt på att se vad som kommer ske.
Hon står där med svärdet i händerna framför kroppen och ser sig ännu en gång omkring för att försöka komma underfund med varifrån svärdet kommer. Hon funderar ett tag, sedan tar hon svärdet i ena handen och börjar gå. Det känns helt surrealistiskt att se den här unga kvinnan komma gående, mitt i Stockholm, med ett samurajsvärd i handen.

Sedan berättar jag det här för min bror och hans fästmö som självklart inte har sett något av det som hänt, och dom trodde att jag bara drev med dom. 🙂

Jag kommer senare att berätta om ”Mannen som pissade på T-centralen!”

Så var det dags för dagens känsla!