Mamma, du finns i tulpanerna! 6 kommentarer


Ibland blir man påmind utan att man är beredd och det hände mig för en stund sedan. Det är fredagskväll och jag sitter nu här och gråter. En vän på Facebook skrev att hennes mamma dog i dag och det väckte min sorg efter min Mamma. Jag är tacksam för det och låter tårarna komma. Det känns helt okej men jag önskar att du fortfarande fanns kvar här, Mamma.

Du dog för tidigt, helt frisk och det var en sådan chock när vi hittade dig. Att du satt där mot staketet och hade nycklarna i din hand, men du kunde inte ta dig till dörren. Vi vet fortfarande inte vad som hände  dig, Mamma. Hade du ont? Var det hjärtat? Eller frös du ihjäl?

Vi hade våra duster oftare än vi hade en bra relation men dom sista 10 åren så fann vi varandra igen och jag är så tacksam för det, men Mamma, jag ville så gärna ha 15 år till. Det är så mycket vi inte hann med, så många frågor som jag aldrig hann ställa. Du får aldrig se ditt yngsta barnbarn växa upp och du kommer aldrig få träffa mina barnbarn.

Nu är det bara min bror och jag kvar och som storasyster så är det jag som är familjens äldste. Jag känner mig så ensam. Det har gått lite mer än 3 år nu och sorgen finns ännu här. Hur många tårar finns det, Mamma? Hur länge kommer saknaden att vara så här stor?

Mamma, du finns i våra tankar!

Kommer du ihåg tulpanerna, Mamma? För ungefär 35 år sedan så hittade jag en tulpanlök i ett dike, den var alldeles torr och utan liv. Jag planterade den i en rabatt i vår trädgård och varje vår så blommade den. För varje år så blev det fler tulpaner och varje vår så brukade Mamma och jag titta på prakten. Mamma, jag tog med mig lökarna när vi sålde huset och jag har satt dom i rabatten bredvid vår trappa. Dom blommar varje vår och du finns där med mig i tulpanerna, Mamma. Den rabatten är till dig med våra tulpaner. Jag kommer föra tulpanerna vidare till dina dotterdöttrar, tulpanerna kommer föra minnet efter dig vidare.

Du brukade säga att du satt i dina Penséer när du var tankspridd. Nu sitter du i mina tulpaner, Mamma.

Jag saknar dig så mycket Mamma och jag önskar verkligen att du var här hos mig. Du lämnade oss för tidigt och det gör fortfarande så ont. Och jag kan inte sluta undra om du hade levt idag om jag hade skjutsat hem dig den kvällen. Du gick utan att säga hej då, så jag fick ingen chans att skjutsa dig, men hade du levt idag då? Hade du varit kvar hos oss? Jag har fortfarande många tårar kvar och minnet efter dig lever. Jag brukar sjunga den där vaggsången som du alltid sjöng för dina barnbarn och lilltjejen brukar gråta och säga att hon saknar dig när hon hör sången. Hon fyllde 8 år igår och hon saknar sin mormor.

Det är så många gånger som jag varit på väg att ringa till dig för att berätta något kul, men så hinner verkligheten ifatt mig. Du finns inte längre där för att glädjas med mig, för att stötta mig eller säga att du är stolt över mig.

Men Mamma, snart är tulpanerna här!

Mamma, du finns i mina tulpaner!

Du kanske också gillar:


Lämna ett svar till elenor Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

6 tankar om “Mamma, du finns i tulpanerna!