Hahaha, vad skönt att kunna skratta åt sig själv ibland. I går föreläste jag för ca 105 personer vilket var helt suveränt eftersom jag älskar att föreläsa. Föreläsningen handlade om Arbetsglädje och Vi-känsla och allt gick som det skulle men jag råkade göra bort mig ganska gruvligt där på scen.

Oooops, där gjorde jag bort mig!

När jag under en föreläsning pratar om hur vi kan styra våra tankar och hur våra tankar styr våra känslor så brukar jag också prata om att hjärnan inte kan skilja på fantasi och verklighet. Och då brukar publiken få göra en övning som bevisar det här. Under den övningen så ska publiken sluta ögonen medan jag med min röst guidar dem genom övningen.

I går var det en i publiken som var döv så jag hade en dövtolk med mig på scenen men av någon anledning så lyckades jag glömma bort det här. Så jag såg att det var en person som inte blundade under övningen och jag sade till personen att sluta ögonen. Ooooops, så kom jag på att det var den som var döv och om han slöt sina ögon så skulle han ju inte ”höra” vad jag sa så han var ju tvungen att titta. Tur jag inte tappar fattningen när det blir lite tokigt på scenen.

När gjorde du bort dig senast?