När min dotter var sju år så kom hon hem från skolan en dag med ett stort leende på läpparna och förklarade för mig att hon hade en ny gyllene regel som hon lever efter:
”Man ska behandla andra som man själv vill bli behandlad.”

Ni förstår väl att jag blev stolt över att ha en så klok dotter, klokare än jag kunde ana skulle det senare visa sig. För några veckor senare så kom en mamma fram till mig vid skolan och berättade lite upprört att min dotter och två andra barn var dumma mot hennes dotter. Jag blev både förvånad och arg. Jag tyckte att det var väldigt orättvist att gå tre mot en så när jag sedan kom hem så frågade jag min dotter vad som hade hänt. Jag tänkte också på min dotters gyllene regel om att behandla andra så som man själv vill bli behandlad.

Min dotter förklarade för mig att de hade varit dumma mot den här flickan för att hon ville det. Det var ju ett argument som jag inte riktigt köpte, som ni säkert förstår och det sade jag också till min dotter. Då kom hennes sinnrika förklaring; man behandlar andra som man själv vill bli behandlad, och den här tjejen hade varit dum mot dom så då måste det betyda att hon ville att man skulle vara dum tillbaka.

Hon tänkte alltså ett steg längre när det gällde hennes gyllene regel. Jag berättade det här för hennes lärare som hade lärt ut detta till klassen, men jag vet inte om hon fortfarande lär ut detta till sina elever.

Hur gör du? Behandlar du andra som du själv vill bli behandlad eller behandlar du andra som dom vill bli behandlade?