För chefen


Vem tror du att du är? 11 kommentarer

Hjärnan kan inte skilja på fantasi och verklighet vilket är viktigt att komma ihåg! Det här fenomenet öppnar stora möjligheter för oss när det gäller att skapa vårat liv. Hjärnan söker hela tiden bekräftelse på att det vi matar den med är sant, om hjärnan inte direkt finner denna bekräftelse så börjar den arbeta för att skapa den. Jag pratar här om det undermedvetna hos hjärnan, alltså den del som vi inte är medvetna om.

Exempel:

1. Du ska träffa  Anna som du aldrig träffat förut men din väninna, Stina, har träffat henne flera gånger och har berättat för dig att Anna är en fantastisk person med en otrolig humor. Man har aldrig tråkigt i Annas sällskap. När du  nu träffar Anna så förväntar du dig att hon kommer få dig att skratta och du går till detta möte med en positiv förväntan. Ditt undermedvetna kommer vid detta möte hela tiden söka efter bekräftelse på att Anna är rolig.

2. Du ska träffa Birgitta som du aldrig träffat förut och din väninna, Eva, har varnat dig och berättat att Birgitta är en väldigt negativ person som vet allt bäst, hon är en riktig Besserwisser. Inför det här mötet kommer du känna ett visst obehag. Vid mötet kommer ditt undermedvetna hela tiden leta efter bevis på att Birgitta är en negativ besserwisser.

Samma sökande efter bekräftelse gör din hjärna och ditt undermedvetna även när det gäller dig själv och här är hjärnans påverkan större. Ett barn som av sina föräldrar får höra att det är blygt som en sanning blir till slut blyg. Men varför? Jo, det undermedvetna tar det här som en sanning och söker bekräftelse på att det är så, men när det undermedvetna inte finner bekräftelsen på detta så börjar den skapa en sanning vilket leder till en beteendeförändring hos barnet som börja bete sig blygt.

Kom ihåg det jag skrev i början: Hjärnan kan inte skilja på fantasi och verklighet! Om vi använder den kunskapen på rätt sätt så har vi oändliga möjligheter att forma vårat liv till det  vi vill att det ska vara.

Fundera över vilka sanningar du fick som barn av föräldrar, syskon, lärare och andra i din omgivning. Det är vanligare än vi tror att vi går omkring med gamla ”sanningar” som inte är sanna, egentligen. Tankarna är det kraftigaste verktyget vi har och rätt använda så kan fantastiska  saker ske i våra liv.

Vilka ”sanningar” matar du dig själv med? Vad säger du till dig själv? Hur ser din inre dialog ut?

Det är viktiga frågor att ställa till dig själv för svaren du får ger  dig en fingervisning om varför ditt liv ser ut som det gör. Det är så många människor som är blyga, klumpiga, nervösa, olyckliga och dåliga på många olika saker utan att de vet varför det är så.
Om du hela tiden säger till dig själv att du är klumpig så måste hjärnan se till att det är så och omedvetet så blir du en klumpig människa.

Så när du har kommit fram till vad du matar dig själv med och hur din inre dialog ser ut så är det dags att börja byta ut  inputen mot  tankar som istället är en bild av det du vill ha och den du vill vara.

En negativ bild av dig själv kan aldrig leda till framgång, kan aldrig göra dig nöjd med livet. Så när du har utforskat din inre dialog och de bilder av dig själv som du matar din hjärna/ditt undermedvetna med så börjar det roliga! Att mata din hjärna/ditt undermedvetna med nya bilder, tankar och dialoger som stämmer överens med det som verkligen är du och med det som du vill ha i ditt liv.


Energitjuvar! 6 kommentarer

Energitjuvar möter vi överallt, många gånger är vi inte medvetna om det. Däremot är vi medvetna om att vi är väldigt trötta efter att ha mött vissa människor. Energitjuvar kan låta negativt och som försvar till energitjuvarna vill jag tillägga att dom är inte medvetna om det.

Men vad är egentligen en energitjuv? Här kommer några kännetecken:

Det är en person som:

* Bara pratar om sitt och sina egna problem.
* Inte lyssnar på dig när du behöver prata.
* Är negativ till allt.
* Är en riktig gnällspik.
* Hela tiden står i centrum.
* Inte låter någon annan komma till tals.
* Ber om hjälp men aldrig hjälper någon annan.

Rekommenderade artiklar i ämnet:

Arbetslivet: Människor som tar din energi!
DN:  Energitjuven tar kraft från andra!


Att leva på hoppet! 1 kommentar

Jag läste en väldigt intressant artikel på Forskning.se:

”Det är viktigt att hålla hoppet vid liv för att lyckas. Det skriver Henrik Gustafsson, forskare i idrott vid Örebro universitet, i Journal of Sport Sciences. Han har undersökt om det finns ett samband mellan hoppfullhet och utbrändhetssymtom hos idrottare och hans resultat visar att människor som har gott hopp om att lyckas presterar bättre, medan människor som förlorar hoppet riskerar misslyckande, frustration och i förlängningen av det utbrändhet.” Klicka på meningen nedan för att komma till artikeln.

Att leva på hoppet ger resultat och kan skydda mot utbrändhet – forskning.se 


Tio tips om personalvård! 2 kommentarer

Bra och välmående personal är företagets viktigaste resurs. Personalen är till för att lösa kundens problem och du, som chef, måste se till att personalen får de förutsättningar de behöver för att kunna göra det. Att få personalen att stanna kvar, känna sig motiverad och inte riskera att bränna ut sig är svåra och viktiga frågor att fundera över.

  1. Sträva efter att ha roligt på arbetet.
  2. Motivationen hos dina anställda är individuell. Fråga därför vad som motiverar dem.
  3. Lägg upp en utvecklingsplan för varje anställd.
  4. De anställda måste se att deras arbete är av vikt för hela företaget och de ska känna sig delaktiga i företagets skötsel och utveckling.
  5. Planera noggrant gemensamma träffar där information utbyts.
  6. Bygg upp ett positivt företagsklimat där de anställda törs komma med egna idéer. De har ofta bra lösningar på hur deras dagliga arbete kan förbättras och rationaliseras.
  7. Visa tydlig uppskattning.
  8. Ta reda på om de förmåner du ger personalen är skattefria, skattepliktiga, avdragsgilla eller inte.
  9. Arbeta mycket med förebyggande hälsovård.
  10. Lös personalproblem utifrån lagar och regler, samtal med medarbetarna – och med sunt förnuft.


Utveckling genom Kaos! 1 kommentar

”För att låta en ny princip avlösa en gammal
måste vi genomsyras av kaos och uthärda förvrring.
Antingen vi vill det eller inte.
Känna marken gunga under fötterna
och minnas att ingenting vara för evigt.”
Odd Engström, 1991

I västerländska samhällen finns ibland en stark negativ inställning till kaos som fenomen. Kriser är sådant som drabbar oss och som vi inte slipper undan, men kaos är något vi värjer oss emot och försöker undkomma.

Definition av kaos:

”I Svenska Akademiens ordlista benämns kaos som ”oreda”, ”förvirring”, ”oordning” eller ”det som stör ordningen”. Ibland definieras kaos som ”anarki”. Det grekiska ordet khaos syftar på ”gapande tomhet”, dvs världens urtillstånd innan universum bildades. Ur det formlösa tomrummet skapades livet. Kaos är i den meningen bärare av möjligheter till nytt liv och kreativitet.”

Ovisshet och snabba förändringar är således en del av vår verklighet. Kaos och ordning är två sidor av samma mynt också i arbetslivet inte minst i förändringstider. Då är det viktigt att minnas att det är i situationer av kris och kaos som möjligheten till kreativitet och utveckling ligger.
Det är en av ledarens viktigaste uppgifter att under förändringen försöka finna de mönster som ligger bakom och påverkar till synes slumpmässiga förlopp. Att skapa förståelse för detta minskar risken för passivitet och handlingsförlamning (”kaosfångenskap”) i organisationen.

Kaos kan innebära ett kreativt tillstånd, t.ex. när verksamheten medvetet skakas om i syfte att skapa något bättre.
En risk med kaos är dock att det kan leda till handlingsförlamning och att skickliga och erfarna medarbetare tröttnar, hoppar av och går vidare till en annan anställning, vilket leder till kompetensbrist i organisationen.


Hantera konflikter! 1 kommentar

Jag har tidigare beskrivit olika typer av konflikter, Läs här, och tänkte nu gå in på olika typer av konflikthanteringsstilar.

Om man lyckas hantera konflikter på ett konstruktivt sätt, för det med sig många fördelar – gruppen och individerna kan utvecklas och samarbetet kan fördjupas, dysfunktionella beteendemönster kan upptäckas och målen för gruppen kan klargöras.

En konstruktiv konflikthantering leder till att (nästan) alla vinner, att (nästan) alla uppnår vissa delar av sina egna mål och att deltagarna får ökade kunskaper om grupprocesser och konflikthantering.
Destruktiva konflikter å sin sida stör gruppens effektivitet, försämrar samarbetet, skapar intriger och minskar individernas engagemang i gruppmålen.

Det enda sättet att börja hantera konflikter är att tala om dem, även om sättet att prata också kan skapa svårigheter.  Då är det inte mer prat som behövs utan en annan typ av prat, annars blir det bara mer konflikter.
Det handlar inte heller så mycket om att alltid lösa konflikter, eftersom en del konflikter kan vara olösliga, utan mer om att hantera dem.

Konflikthanteringsstilar:

* Undvikande stil: innebär att ignorera konflikter och hoppas att de försvinner av sig själva, man hänvisar till formella regler för att lösa konflikten och skjuter upp viktiga frågor. Denna stil  passar bra när en fråga är trivial eller perifer, när de negativa följderna av konflikthanteringen överväger vinsterna.

* Kompromiss: går ut på förhandling, ”kohandel”, och en strävan att komma fram till en lösning som de inblandade kan gå med på som en någotsånär acceptabel lösning. Denna stil passar in när målen är viktiga, men inte värda de negativa konsekvenser som kan uppstå av en öppen konflikt, eller då man har ont om tid men ändå vill komma fram till en fungerande lösning.

* Konkurrerande stil: bygger på makt och rivalitet och går ut på att vinna eller förlora för att få andra att ge efter (så att man får det som man själv vill). När man själv är absolut säker på att man har rätt, är detta en passande stil (problem uppstår förstås när andra är lika säkra på att de har rätt). När det krävs snabba beslut eller då en kris kräver handling, fungerar denna stil, men den ger sällan några positiva resultat på gruppklimatet.

* Anpassningsstilen: innebär att man ger med sig och går med på andras beslut och önskemål. Den fungerar då man insett att man haft fel i en fråga eller ett argument, då en fråga är viktigare för andra än en själv eller då man tycker att harmonin i gruppen är viktigare än den egna åsikten. En risk är att man värdesätter trivsel och enighet högre än att man tar itu med viktiga problem och frågeställningar.

* Samverkan: står för ett i grunden problemlösande förhållningssätt; man letar efter lösningar som alla kan ställa upp på, och problem och konflikter upplevs som positiva utmaningar. Samverkansstilen är bäst då man har tid och vill ha en lösning som fungerar för alla, då två ståndpunkter är så viktiga att en kompromiss inte är bra eller  då man vill skapa ett engagemang för en lösning.

Prestationer, beslut, problem och konflikter är viktiga skeenden i en grupp som både ledare och medlemmar kan få kontroll över och styra – därigenom minskar riskerna för negativa effekter och effektivitet och trivsel kan öka.


Konflikter! 2 kommentarer

Konflikter stöter vi på överallt. I arbetsgruppen, familjen, släkten, vänner. Ordet konflikt betyder ”krock” och ”sammanstötning” – en krock mellan åsikter, förväntningar, krav, värderingar, mål, behov, vilja, vanor, synsätt, personlighet, känslouttryck, roller osv. som tar sig uttryck i samspelet. Listan kan göras längre, eftersom praktiskt taget allt kan vara upphov till en konflikt i en viss situation, samtidigt som det som orsakar konflikten i en annan situation kan passera obemärkt, vilket betyder att detta något blir laddat i känslomässig bemärkelse.

Det är viktigt att skilja på om konfliktens upphov ligger utanför gruppen, i gruppen eller hos en viss individ (i det senare fallet får man se upp med syndabockstänkande).

Kommunikationssvårigheter, gamla konflikter, konkurrensinriktat klimat, oklara mål, motstridiga uppgifter och missförstånd är tänkbara anledningar till en aktuell konflikt. Men oavsett var konflikten har sitt ursprung och sin kärna kommer den att upplevas av individerna – det är utifrån den bilden av konfliktsituationen personerna agerar.

Det finns olika typer av konflikter:

* Sakliga konflikter: oenighet om fakta.
* Åsiktskonflikter: så kallade kontroverser.
* Intressekonflikter: då en part inte kan vinna utan att den andra förlorar.
* Värderingskonflikter: oförenliga värden som mer eller mindre plötsligt blir laddade.
* Relationskonflikter: hur parterna upplever ömsesidiga skyldigheter och rättigheter.
* Psykiska konflikter: inre, känslomässiga konflikter.
* Sociala konflikter: som grundar sig på sociokulturella eller politiska förhållanden.

Motsättningar är oundvikliga i grupper och är egentligen en naturlig del av gruppens liv. Positiva effekter av konflikter är minskad konformitet, förändring av rigida mönster, öppnare klimat, förbättrade normer, klarare mål, nya idéer och en stimulering av gruppens kreativitet.


7 tips på minipauser! 5 kommentarer

1. Drick ett glas vatten. Kroppen behöver vätska för att överleva och fungera på bästa möjliga sätt. Vatten är det bästa vi kan ge våra kroppar i vätskesammanhang. Att få i sig ett glas vatten bidrar till kroppens välbefinnande på flera olika nivåer.

2. Lyssna på en bra låt. Riktigt bra musik gör att det blir ett behagligt gung i kroppen, ibland så starkt att det syns och märks på oss utåt och ibland bara inombords. Musiken föder ibland också härliga associationer och stimulans av fler sinnen.

3. Rör på kroppen. Kroppen är till för att användas. Vår kropp behöver också använda hjärta, lungor och få stimulera de inre organen. Motion är ett sätt. Hoppa, dansa, stå på händer, något som bryter din sitta-framför-datorn-fysiologi är toppen. Ha en studsmatta att studsa på bredvid skrivbordet. Dansa till var tionde låt som spelas på radio eller gör grodhopp till och från toaletten. Förhoppningsvis kan det ge nya intryck, ny stimulans och med det skakar du om i de invanda tankarna. Att röra sig stimulerar kroppens blodflöde, andningen, ger bättre syresättning av musklerna och ny stimulans för tankarna.

4. Blunda och dröm dig bort en stund. En minipaus kan också vara att landa i nuet. Stoppa upp en hel del av sinnesintrycken och det ständiga inflödet av information. Vila musklerna i ansiktet och sätt dig bekvämt tillrätta. Använd tankarna genom att fokusera på något stärkande och energigivande. En härlig dag, någon du tycker om, en behaglig stund eller allt du är tacksam för i livet.

5. Ta en friskluft-paus. Att låta hjärnan vila under minipauser är stärkande och energigivande. Att komma ut och få stimulans av dagsljus och luft gör att det händer något nytt. Vi behöver också flytta på oss och flytta på kroppen vilket gör att blodgenomströmningen kommer igång på nytt. Att ge sig själv en ministimulanspaus är också stärkande.

6. Lyckotrigga dig själv med en härlig bild. Drömbilder eller fantastiska minnen kan ge dig en annan input och en spark i baken till varför du gör som du gör och agerar som du agerar. De av oss som stimuleras starkt och där våra hjärnor tänker i bilder får ofta ordentliga känslostormar av just bilder vilket kan ge ny inspiration och framåtanda.

7. Minibelöningar. Planera och förbered dig för att ge dig själv minibelöningar. Ha ett gäng lyxuppgifter: ett roligt samtal, en lyxig frukt att festa på eller något annat som kan förgylla och motivera dig till att bli klar med något. Det kan också vara en komplimang till dig själv, att ta tag i något eller uträtta dagens jobbiga puck så tidigt som möjligt på dagen. Uppmärksamma det för dig själv som något positivt!