Som koordinator för ”Ambassadörer för kvinnors företagande” i Västmanland så bloggar jag på ambassadorer.se och idag skrev jag ett inlägg i jämställdhetsdebatten som visar exempel på de fördomar och värderingar som finns i vårt samhälle. Eftersom det här är ett ämne som berör oss alla så vill jag dela med mig av det här på bloggen.
Människors spontana reaktioner avslöjar även deras fördomar och attityder i olika frågor. När det gäller synen på män, kvinnor och jämlikhet så har jag ett väldigt bra exempel där mannen alltid slutar som hjälte.
Jämställt samhälle?
Min resa!
För ett par år sedan åkte jag till Indien för att vara borta i 5 veckor. Jag reste helt själv och lämnade således man och barn ensamma hemma. Innan jag reste så möttes jag av olika reaktioner som du kan se exempel på nedan:
* Hur ska Peter och barnen klara sig?
* Hur kan du vara ifrån barnen så länge? Det skulle jag aldrig klara.
* Vad säger Peter då?
* Vem ska ta hand om barnen?
Kontentan av alla kommentarer var att jag var en hemsk mor som kunde lämna mina barn så länge. Min man var en stackars, övergiven hjälte som tvingades ta hand om barn och hushåll. Tänka sig att han var tvungen att laga mat och skjutsa barn till skolan och dagis?
Mannens resa!
Nu har min man åkt till Österrike för att spela i 3 veckor och reaktionerna blev något annorlunda:
* Wow, vad roligt för honom.
* Vilken snäll fru han har som låter honom vara borta så länge.
* Hur klarar du det med eldningen i huset?
* Vilken tur han har som har en så bra fru som släpper iväg honom.
Kontentan i det här fallet var att jag är en snäll, något godtrogen fru. Min man möttes med ryggdunkar och positiva tillrop och var en hjälte..
De här reaktionerna visar mig att oavsett vad mannen gör så är han en hjälte men kvinnan drar alltid kortaste strået. Ingen ifrågasatte ens hur jag skulle klara av att ta hand om barnen och klara av att skjutsa dom till skolan.
Det är nu 3 dagar sedan han åkte och allt som man inte önskar har hänt: vi fick en köldknäpp som gjorde att veden tog slut och vattnet frös, bilen gick sönder och vedkapen stannade. Så jag har hunnit med att vara rörmokare, elektriker, bilmekaniker och skogshuggare. Jag har nu vatten, ved, en fungerande bil och en fungerande vedkap. Ingen ifrågasatte någopnsin om jag skulle klara av dessa tyngre, ”manliga” sysslor, däremot ifrågasatte man min mans förmåga att laga mat, sköta hushållet och ta hand om barnen.
Hur är det ställt med jämlikheten i landet? Hur ser våra fördomar ut? Vad lär vi våra barn genom våra spontana reaktioner.
PS: Jag har även klarat av att laga mat, ta hand om hushållet och få iväg barn till skolan. Men det förstod väl alla? Och nu ska jag tvätta. 🙂