Omöjligt att hålla koll på 60 000 tankar 4 kommentarer
Hallå alla Härliga!
Jag hoppas ni har en underbar och härlig dag där ute. Ni som läst min blogg ett tag förstår ju att jag har en bra dag eftersom mitt dagliga mål är att vara glad. Och jag måste säga att det är väldigt få dagar som jag inte uppnår mitt mål för med det målet så söker jag mig hela tiden till saker som gör mig glad. Det låter kanske väldigt enkelt och det är det faktiskt också. 🙂 Men allt handlar ju om mina tankar och beslutsamhet. Jag har helt enkelt bestämt mig för att se de små sakerna i min vardag som gör mig glad och kan jag för tillfället inte se något så ser jag till att göra något som gör mig glad. Det kan vara att lyssna på musik, tänka på något härligt, titta på ett roligt YouTube-klipp eller kela med katten.
Jag gör helt enkelt medvetna val för vad jag fokuserar på. Visst, jag kan fokusera på att det är riktigt tråkigt väder ute, att det är kyligt, att jag fryser, att jag har mindre pengar än jag vill ha, att jag har ont i huvudet, att allt inte går som jag vill etc. Det finns massor med saker jag kan fokusera på som gör mig på riktigt dåligt humör, men vad tjänar det till? Jag väljer att fokusera på lösningen istället för på problemet, jag väljer att fokusera på det resultat jag önskar istället för det jag inte vill ha. (mer…)
I dag har min 11-åriga dotter varit hemma från skolan för i morse när vi vaknade så låg hennes kanin avliden i buren så idag har vi gråtit här hemma. Hon fick vara hemma idag och så har jag pysslat om henne.Kaninen hette Adela och hon var så fin och härlig och vi kommer verkligen att sakna henne. Ni ser på bilden så fin hon var.
Hallå alla Härliga!
Ja, jag vet att många hatar måndagar och att en del blir provocerade när jag säger Charmiga måndag. Men allt handlar om hur man väljer att se på saken. Jag kan se måndag som start på ännu en jävlig vecka med slit och tråkig vardag. Eller så kan jag se på måndag som en ny start på en ny vecka med nya äventyr. Måndag är starten på en helt ny tom vecka som jag kan fylla med olika härligheter. Jag kan välja att se måndag som starten på ett nytt äventyr för jag vet u faktiskt inte vilka fantastiska härligheter som livet för med sig till mig den här veckan, eller hur? Ny vecka, nya äventyr, nya möjligheter, nya möten, nya tankar och härliga överraskningar. 
Jag har haft fullt upp här hemma med våra besökare från Holland. Det är så kul att visa ”Sverige” för dem och ni skulle ha sett Marie-Louises ansiktsuttryck när hon fick smaka Kalles kaviar. Hahaha, hon spottade och fräste. 🙂 I går var vi på stranden och det var så skönt och barnen älskade det. Idag tänkte jag här på bloggen ge er ett suveränt tips för att förbättra humöret. 🙂
Varandets konst är en konst jag verkligen behöver lära mig att behärska. Ni som följt min serie om min resa från botten till toppen här på bloggen har säkert förstått att jag är en mästare på görandets konst och att jag ställer väldigt höga krav på mig själv. Sedan sommarlovet började så har jag haft ”semester” och kommer ha det till skolorna börjar igen. Det är lång ledighet och jag är så tacksam över att jag har den här långa tiden på mig för att lära mig varandets konst. Men varför är det så viktigt? Häng med så ska jag berätta varför.
Här kommer ännu ett inlägg i serien där ni får följa min resa från botten till toppen. Ni får följa ett ögonblick under mitt liv och det blir ganska intensivt. Nu är jag helt övertygad om att det här inte är sista gången jag ligger på botten för det är ju en del av livet. Det jag däremot är övertygad om är att jag kommer aldrig att fastna där nere. Ja, ni som var uppmärksamma där noterade att jag skrev ”där nere” och inte ”här nere”. Anledningen till det är att jag faktiskt tagit ett eller två kliv uppåt mot toppen. Och i det här inlägget tänkte jag berätta om några små ledtrådar som talar om för mig vartåt jag är på väg.
Ännu en del i min resa från botten till toppen där jag delar med mig av en inre resa som jag för tillfället gör. Jag måste säga att jag stundtals känner mig helt schizoid då jag ena stunden är strålande lycklig för att i nästa ögonblick sjunka ihop och omslutas av känslor av misslyckande, värdelöshet och total deppighet. Rena rama bergodalbanan där upp och ner kommer helt utan förvarning. Och eftersom det inte har hänt något traumatiskt som tippat ner mig i den här svackan så är en stor anledning att jag varit slapptänkt och för mycket ja-sägare i min önskan att vara snäll. Och så är det väl en hel del småsaker som fått bägaren att rinna över. Alldeles för många motgångar knäcker även mig till slut.
Hallå! Jag lever! Ja, jag vet. Jag har inte skrivit på 2 dagar men det beror endast på tidsbrist och trötthet. Innan jag började skriva den här serien om min resa från botten till toppen så var jag väldigt tveksam för jag visste inte riktigt vilken reaktionen skulle bli. Jag var orolig för att det skulle bli jobbigare för mig att skriva om den här resan med tanke på de eventuellt krävande reaktioner jag skulle få. Nu är jag glad att jag började skriva för det har gett mig flera viktiga nyttigheter. Jag har fått många kommentarer och där har skrivits så många klokheter som har gett mig mycket att fundera över vilket sen lett till en hel del insikter. Så man kan säga att era kommentarer har fått mina tankar i en bra riktning och det uppskattar jag väldigt mycket. En annan nyttighet är att jag helt enkelt har fått skriva av mig så det här har helt enkelt blivit en ventil där jag har kunnat släppa ut snurriga tankar tankar.